Hemma hos parfymmästaren
Den mest kända nu levande parfymkreatören är troligen fransmannen Serge Lutens, som bor i Marrakech i Marocko. Dagens Nyheter publicerade nyligen ett långt reportage om honom, ett slags hemma hos-reportage.
Serge Lutens föddes 1942 i Lille i norra Frankrike. Han började sin bana som assistent i en frisersalong, men började också fotografera och gjorde sig ett namn som modefotograf. 1967 fick han ansvaret för Diors smink, och lanserade färger som var helt nya på marknaden, gärna i lysande, transparenta nyanser. 13 år senare fick han ett annat stort uppdrag av ett kosmetikaföretag: japanska Shiseido anställde honom för att sköta deras lansering i västvärlden. Idag är Shiseido ett av de största företagen på området, delvis tack vare Lutens’ arbete. Det var han som tog fram den grafiska profil som blivit kännetecknande för företaget.
1982 komponerade Lutens sin första parfym för Shiseido, Nombre Noir. Idag är det framför allt för sina parfymer som han är känd. En viktig inspiration har alltid varit Marockos dofter, inte minst på marknaden, souken: rökelse, färska örter, aromatiska oljor, men också rått kött och fräna lukter från garverierna. Allra viktigast var dock troligen doften av marockanskt cederträ. Lutens besökte landet för första gången 1968, och idag bor han där. Faktum är att han blivit så uppmärksammad som ”näsa” inom parfymvärlden att det ibland glöms bort att han även arbetat med annat. Så här skrev Svenska Dagbladet om honom för några år sedan:
Serge Lutens är en legend inom skönhetsvärlden och har haft prestigefulla positioner hos både Dior och Shiseido. I dag skapar han, under visst Shiseido-paraply, överjordiska parfymer som säljs för dyra pengar av snobbig personal (missa inte butiken i Palais Royal om du ska till Paris). Tidigare i år lanserade han en liten kollektion ögonpennor, -skuggor och läppstift med kvalitéer så fina som någonsin hans parfymer. Och med priser så tilltagna att ett läppstiftsinköp innebär ett utlägg på omkring 700 kr.
I palatset
Lyx utmärker över huvud taget Lutens, inte bara när det kommer till hans produkter. När Dagens Nyheter besöker honom i Marrakech får de inte besöka hans lägenhet. Där råder det, enligt Lutens, konstant oordning. Istället får journalisten och fotografen besöka hans palats, den byggnad i vilken han mediterar och arbetar. Där finns ett bibliotek byggt i sequoia och cederträ, ett doftlaboratorium och ett rum inrett som en madrassa, en koranskola, med nio meter höga valv och kupoler dekorerade med bladguld. Arbetet med att skapa palatset började 1974, då han köpte ett hus i Marrakech, rev det och lät bygga den första delen av palatset, i takt med att grannfastigheter har annonserats ut har han köpt även dem, rivit dem och byggt ut sitt palats. Kanske är det inte konstigt att Lutens beskriver sig själv som ”brutal”.
Mest intressant i reportaget är naturligtvis besöket i Lutens’ laboratorium, där han förvarar ett flertal ingredienser för parfymtillverkning, av vilka vissa numera är förbjudna i många länder. Men nästan lika intressant är beskrivningen av palatset. Vad säger den om mannen som skapat flera av de mest mytomspunna parfymerna i världen? Och vad säger den om själva parfymerna?